Sena kvälls tankar

2017-08-29 // 00:09:45

Funderar ibland varför man har ångest. För ångesten gör ingenting lättare, till exempel den där dumma läxan man hade i skolan, som man visste att man skulle måsta va klar med inom kort, men endå gör man den inte då den bara ger en ångest, visst man kan säga att "gör ba bort det, då gör det över!" Men när ångesten är ett mönster i ens vardag är det lättare sagt en gjort.


Har försökt förklara för de i min närhet hur min ångest är, men det är så svårt att förstå, dels för dem som inte är i ens sits kommer aldrig förstå hur tungt det är att leva med ångest, men samt är ångest så olika person till person. Allt handlar om hur var och en upplever dennes ångest, vad som ger dem ångest och vad de kämpar med i sitt liv.

Men jag kan jämföra min ångest med den där läxan, tanken kring den är alltid i ens huvud, morgon som natt. Man påminner sig dagligen om att "du måste göra det där nu" men det händer ingenting, för steget att göra bort den är för energitagande att det känns som att lyfta ett berg.

Min ångest hindrar mig även från att våga i livet, våga söka jobb, våga träffa folk och våga tro att det jag gör duger. Hur jag är med och utan ångest är som dag och natt. Glada jag är framåt, pratglad och ambitiös. Medans ångesten får mig till att bli en orkeslös, tyst och omotiverad person. 

Men ångesten är inte den man är och inte något som bör identifiera en person. Alla kan inte alltid vara perfekta. Det viktiga är att själv trotsa ångest tankarna och försöka se det positiva, oftast löser sig allt tillslut.

Hur jag skulle förklara ångest så skulle jag säga att ångest är som en fästing som klänger sig fast i negativa tankar och växer sig större. Att en liten jobbig grej kan bli så stor kanske många som inte förstår anser är en överreaktion eller att man är en "drama Queen", men för en person med ångest är det 100% ärliga känslor, då ångesten lägger sig som ett tryck i bröstkorgen, som sakta känns som en klump i halsen av gråt, som bara ligger där och väntar på att bägaren ska rinna över. För de krävs bara en liten grej för att ångesten ska ta över. 

Och ångest ogillar jag minst lika mycke som de där tråkiga, dumma läxorna.